dc.contributor.author | Klintwall, Lars | en_US |
dc.contributor.author | Berggren, Rasmus | en_US |
dc.date.accessioned | 2015-04-29T08:10:30Z | |
dc.date.available | 2015-04-29T08:10:30Z | |
dc.date.issued | 2014 | en_US |
dc.identifier.citation | Klintwall, L. & Berggren R. (2014). Att balansera på eggen av Ockhams rakkniv: om hypotetiska konstrukt i Svartdal (2014). Norsk Tidsskrift for Atferdsanalyse, 42(2), 151-156. | en_US |
dc.identifier.issn | 0809-781X | en_US |
dc.identifier.other | FRIDAID 1183705 | en_US |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/10642/2577 | |
dc.description.abstract | En viktig skillnad mellan behaviorister
och kognitivister är inställningen till hypotetiska
konstrukt. Behaviorister (se exempelvis
Moore, 2008) intar ofta en starkt restriktiv
hållning gentemot hypotetiska konstrukt,
medan kognitivister är mer tillåtande. Men,
som vi ska se, har det hävdats att behaviorister
och kognitivister sitter i samma
båt, då båda paradigmen använder sig av
hypotetiska konstrukt. Det skulle alltså
inte vara någon principiell skillnad mellan
de behavioristiska och de kognitivistiska
hypotetiska konstrukten, utan skillnaden
endast är att kognitivister erkänner, och
behaviorister förnekar, existensen av hypotetiska
konstrukt inom sina respektive
paradigm. Allt detta hävdar Frode Svartdal
i sin kritiska artikel (2014). Vi menar att
Svartdal här gör ett misstag. Som vi skriver
nedan menar vi att behaviorister, oftast,
undviker en sorts konstrukt (hypothetical;
MacCorquodale & Meehl, 1948), medan
de med nödvändighet använder sig av en
annan form (som bland annat har kallats
intervening). Svartdal menar också att hypotetiska
konstrukt inte är något klandervärt,
utan tvärtom något ofrånkomligt: det är
så vetenskap fungerar. Här är vi eniga med
Svartdal; behaviorister går kanske för långt
om de insisterar på att hypotetiska konstrukt
till varje prismåste undvikas. Vetenskapshistorien
ger oss många exempel på hypotetiska
konstrukt som hjälpt vetenskapen vidare,
men det finns också exempel på när dom varit stickspår in i oanvändbar metafysik. Vi
argumenterar för att hypotetiska konstrukt
inte med nödvändighet är av ondo, utan
att detta måste avgöras från fall till fall. Att
kategoriskt avfärda alla hypotetiska konstrukt
är ett misstag, eftersom det finns exempel på
när sådana antaganden varit befogade – även
när antagandet senare visat sig vara felaktigt.
Å andra sidan, en alltför liberal hållning
gentemot hypotetiska konstrukt riskerar att
öppna dammluckorna och fylla psykologin
med dålig metafysik som inte fyller någon
vetenskapsteoretisk funktion. God vetenskap
är således balansgång mellan en alltför
liberal och en alltför konservativinställning
till hypotetiska konstrukt – en knivskarp
balansgång på eggen av Ockhams rakkniv. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.publisher | Norsk atferdsanalytisk forening | en_US |
dc.relation.ispartofseries | Norsk Tidsskrift for Atferdsanalyse;42(2) | en_US |
dc.subject | VDP::Medisinske Fag: 700::Helsefag: 800::Medisinsk/odontologisk etikk, atferdsfag, historie: 805 | en_US |
dc.title | Att balansera på eggen av Ockhams rakkniv: om hypotetiska konstrukt i Svartdal (2014) | en_US |
dc.type | Journal article | en_US |
dc.type | Peer reviewed | en_US |