• norsk
    • English
  • English 
    • norsk
    • English
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Faculty of Health Sciences
  • HV - Department of Behavioural Sciences
  • View Item
  •   Home
  • Faculty of Health Sciences
  • HV - Department of Behavioural Sciences
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Att balansera på eggen av Ockhams rakkniv: om hypotetiska konstrukt i Svartdal (2014)

Klintwall, Lars; Berggren, Rasmus
Journal article, Peer reviewed
Thumbnail
View/Open
1183705.pdf (79.59Kb)
URI
https://hdl.handle.net/10642/2577
Date
2014
Metadata
Show full item record
Collections
  • HV - Department of Behavioural Sciences [208]
Original version
Klintwall, L. & Berggren R. (2014). Att balansera på eggen av Ockhams rakkniv: om hypotetiska konstrukt i Svartdal (2014). Norsk Tidsskrift for Atferdsanalyse, 42(2), 151-156.  
Abstract
En viktig skillnad mellan behaviorister

och kognitivister är inställningen till hypotetiska

konstrukt. Behaviorister (se exempelvis

Moore, 2008) intar ofta en starkt restriktiv

hållning gentemot hypotetiska konstrukt,

medan kognitivister är mer tillåtande. Men,

som vi ska se, har det hävdats att behaviorister

och kognitivister sitter i samma

båt, då båda paradigmen använder sig av

hypotetiska konstrukt. Det skulle alltså

inte vara någon principiell skillnad mellan

de behavioristiska och de kognitivistiska

hypotetiska konstrukten, utan skillnaden

endast är att kognitivister erkänner, och

behaviorister förnekar, existensen av hypotetiska

konstrukt inom sina respektive

paradigm. Allt detta hävdar Frode Svartdal

i sin kritiska artikel (2014). Vi menar att

Svartdal här gör ett misstag. Som vi skriver

nedan menar vi att behaviorister, oftast,

undviker en sorts konstrukt (hypothetical;

MacCorquodale & Meehl, 1948), medan

de med nödvändighet använder sig av en

annan form (som bland annat har kallats

intervening). Svartdal menar också att hypotetiska

konstrukt inte är något klandervärt,

utan tvärtom något ofrånkomligt: det är

så vetenskap fungerar. Här är vi eniga med

Svartdal; behaviorister går kanske för långt

om de insisterar på att hypotetiska konstrukt

till varje prismåste undvikas. Vetenskapshistorien

ger oss många exempel på hypotetiska

konstrukt som hjälpt vetenskapen vidare,

men det finns också exempel på när dom varit stickspår in i oanvändbar metafysik. Vi

argumenterar för att hypotetiska konstrukt

inte med nödvändighet är av ondo, utan

att detta måste avgöras från fall till fall. Att

kategoriskt avfärda alla hypotetiska konstrukt

är ett misstag, eftersom det finns exempel på

när sådana antaganden varit befogade – även

när antagandet senare visat sig vara felaktigt.

Å andra sidan, en alltför liberal hållning

gentemot hypotetiska konstrukt riskerar att

öppna dammluckorna och fylla psykologin

med dålig metafysik som inte fyller någon

vetenskapsteoretisk funktion. God vetenskap

är således balansgång mellan en alltför

liberal och en alltför konservativinställning

till hypotetiska konstrukt – en knivskarp

balansgång på eggen av Ockhams rakkniv.
Publisher
Norsk atferdsanalytisk forening
Series
Norsk Tidsskrift for Atferdsanalyse;42(2)

Contact Us | Send Feedback

Privacy policy
DSpace software copyright © 2002-2019  DuraSpace

Service from  Unit
 

 

Browse

ArchiveCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsDocument TypesJournalsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsDocument TypesJournals

My Account

Login

Statistics

View Usage Statistics

Contact Us | Send Feedback

Privacy policy
DSpace software copyright © 2002-2019  DuraSpace

Service from  Unit